En ung kollega har via en äldre dito tagit upp en intressant fråga. Vilken är skillnaden mellan att tolka någonting och att analysera detsamma? Båda termerna används flitigt av lärare i t.ex. provfrågor.

Det gnälls en massa på dagens ungdom. Man säger att förmågan att se sammanhang och helheter minskar, ordförrådet blir sämre, räknekonsten avtar osv. Det kan hända. Bloggaren ser lejonparten av de unga i gymnasiet på en! obligatorisk kurs i fysik. De som hoppar på tåget och läser fördjupade kurser, förutsätts i viss mån behärska ovanstående – och gör det ofta! Resten av ungdomarna missar jag. Ser därför kanske inte helheten? Kan kanske inte tolka? Eller analysera? Dessutom råkar jag tro att vi lärare ibland inte ser den rätta förmågan i en ung människa. Vi har en tendens att använda oss själva som måttstock! Den är dålig. Det är klart att det finns massor jag behärskar, som den unga ännu inte nått fram till. Och kanske tvärtom ibland?

Därför gör den unga kollegans fråga mig glad och hoppfull. Hen söker insikt och kunskap för egen del. Antagligen motiverat av viljan att föra den vidare.
Friska fläktar!

Vilken är då skillnaden mellan att tolka och analysera? Bloggaren ska ge sin egna, antagligen mycket subjektiva, syn på saken.

Jag har för mig att tolkaren söker ett samband. Man läser in en viss mängd bakgrundsdata, t.ex. via en kurs i något ämne. Sedan ska man använda sin kunskap för att visa att man kan se mönster. Varför ökade befolkningen i Europa markant år X? Jo, därför att man uppfann djupplogen och fick bättre skördar! Det exemplet minns jag från egen skoltid. Tyckte alltid att det var en förenkling. Det måste ha funnits andra faktorer.

Påstår att analys har ett annat mönster. När kemisten undersöker ett sampel av en planta, kollar hen t.ex vilka alkaloider som finns i samplet och i vilka mängder. Man bestämmer detta och eliminerar alternativ. Samma gäller matematikerns analys av en funktion. Man bestämmer en funktions nollställen och extremvärden, för att sedan försäkra sig om att de man hittat, är de enda.

För bloggaren innebär analys en större helhetskoll. Tolkningen ger ofta ett möjligt mönster, men utesluter inte andra tolkningar.

Observera att bloggaren absolut inte vill värdeladda termerna. Inom fysiken sysslar man med vardera. Man tolkar t.ex. problem där antalet faktorer som påverkar någonting är stort och helhetssynen är svår att nå. Ett typiskt exempel är den pågående klimatdebatten. Det är inte bara växthusgasen koldioxid som inverkar på klimatet. Det är mängder av andra saker. T.ex. vanligt vatten är i avdunstad form en mäktig växthusgas. Våra klimatmodeller är tolkningar!

Analys blir möjlig när vi har en bättre bakgrundskoll på läget. Vi kan t.ex. analysera vilken friktionen mellan ett golv och en stege ska vara, för att stegen inte ska glida, då den lutar mot en vägg.

Mina egna lärare hade ibland lite lummiga uppfattningar om detta. Jag observerade att en del av dem tolkade, men krävde att vi elever accepterade tolkningen pga magisterns enorma livserfarenhet och vishet. Andra kom med skarpa analyser, men drev duktigt med dem som inte hängde med. Fick i unga år respekt för de lärare som i båda fallen häll en lägre profil. Anspråkslöshet kombinerat med vishet är en fin egenskap.

Har sett påståendet att humanisten tolkar, medan naturvetaren analyserar. Tror att det är en förenkling. Det må vara hur det är. Bra att någon tänker på de termer vi använder därute. Det är ett gott alternativ jämfört med att bara skyla sin egen desperation genom att skälla på ungdomen. Om de inte kan tolka och analysera, måste vi försöka lära dem konsterna. Och kanske lära oss någonting själv på vägen.