Bloggaren påstår som fysiker att väldigt få därute förstår sig på vad radon är. I dagens Hufvudstadsbladet hittade man en artikel som stöder påståendet. En kort förklaring av begreppet radon kunde vara på sin plats.

Radon är en radioaktiv ädelgas. Den uppstår som en av produkterna då uran sönderfaller. Radons ädelgaskaraktär gör den svår att filtrera kemiskt. Den är dessutom alfastrålare, vilket gör den speciellt gemen, om den lyckas tränga sig in i människokroppen. Risken för t.ex lungcancer ökar med mängden radon. Var hittar man denna gas? I stenhus kan betong och tegel möjligen osa ut radon. I våningar nära markytan, kan den sippra in via golvet. Om man pumpar vatten från ett borrhål i marken, kan vattnet innehålla upplöst radon osv.
Radon doftar inte. Det går inte heller att se gasen. Den är den ultimata lönnmördaren, om halten blir för hög.

Vad göra? En bra åtgärd är att vädra. Ut med den unkna luften bara och in med ny. Radonhalten i frisk utomhusluft är låg. Man kan också ta kontakt med strålsäkerhetscentralen (STUK – Säteilyturvakeskus) och beställa mätdosor. Då kan man kontrollera läget hemma och på jobbet.

Bloggaren har beställt och mätt. Både på jobbet i Brändö gymnasium och i husbolaget. I vardera var halten radon acceptabelt låg. Det är bra. Få förstod ändå vad fasen jag sysslade med. ”Sånt där fysikerkrafs. Tråkigt!”

I gymnasieskolan blir vi allmänbildad. Teoretisk matematik, modersmål, Humaniora. Praktisk naturvetenskap ligger långt nere på listan. Det finns dagar då bloggaren blir lite matt av detta! Man kunde tycka att radonproblematiken kunde kallas allmänbildning. Fan också!