I ett tidigare blogginlägg nämndes det faktum att modersmålet och matematiken är de ”stora” ämnena i de finländska gymnasierna. Vardera har massor av obligatoriska kurser, jämfört med t.ex. bloggarens ämne fysik. Tänker jag klaga? Nej! Däremot kommentera och fundera över framtiden.

Faktum är, att de lärare som mest slår larm om elevers allmänna brist på kunskap och förmåga, är lärarna i precis dessa ämnen! Det är bloggarens erfarenhet. De unga behärskar inte sitt huvudspråk, modersmålet. De kan inte uttrycka sig i tal och skrift. De begriper inte vad de läser. Det är lika illa med matematiken. De kan inte utföra enkla överslagskalkyler. De saknar förmåga att arbeta med matematiska uttryck trots åratal av träning i grundskolan!

Bloggaren observerar inte dessa effekter i samma mån. Varför det? Jo, mitt ämne, fysik, är ett krävande sådant. De elever som hänger med HAR både kunskap och färdigheter, pga att de satsar på sin skolgång, kommer med naturliga fallenheter OCH intresse i bakgrunden, visar initiativförmåga, vill studera vidare efter studenten osv. Dessutom är de flesta av bloggarens svåra kurser FRIVILLIGA! Det gör livet lättare att leva!

Jag ämnar nu lämna matematiken till ett senare blogginlägg. Jag gör som modersmålsläraren säger. Jag ser på rubriken och försöker följa den!

Vad kunde vi göra för att öka elevernas intresse för modersmålet och höja kunskapsnivån? Bloggaren vet att det är riskablet att ge sig in på främmande marker och agera expert! Ska därför försiktigt lägga fram en idé: Tillämpa och integrera! Visa att modersmålet fungerar överallt – också utanför klassrummet!

Gör man inte det då? Visst! Man har läsförståelseverksamhet och ämnesbaserade delar av kurser, där man försöker stiga ut i världen och ”tillämpa”. Säkert annat också! I de studentexamensprov bloggaren övervakat, är ändå kopplingen till verkliga världen skev. Mest analyseras litteratur och enklare texter av typ ”tidningsartiklar”. Varför inte ta steget ut och integrera t.ex. modersmål med ordentlig fysik? Brist på kompetens hos lärarna? Detta är säkert ett problem. Jag tror inte att det går att hitta många modersmålsärare som kan beräkna omloppstiden för den internationella rymdstationen. Själv är jag också långtifrån expert på grammatikens och litteraturhistorians finter. Så ska det vara. Det fungerar i vardera ritningen! Men vi kunde samarbeta!

Varför inte köra med uppgifter som bedöms av fysik- och modersmålsläraren? På ett sådant sätt att eleven kan ha nytta av sina prestationer i båda ämnena.  Bloggaren har föreslagit sådant i många år, en det faller på tidsbrist. Konsten skulle vara att schemalägga och verkligen planera denna samarbetsform!

Om jag har förstått saken rätt, är en större ämnesintegration på kommande i våra läroplaner. Om så är fallet, är bloggaren nöjd. Har väntat på det i 35 år! Kanske skulle det få skolan ur ”gropen”, där allting ligger några årtionden efter resten av samhället. Man lever på hoppet!