I dagens Hufvudstadsbladet (Lördag 16/11/2013) skriver Janne Strang en kolumn med rubriken ”Det finns ingen onödig bildning”. Bakgrunden är arbetet med nya läroplaner i de finländska gymnasierna. Meningen är att valfriheten ska öka. Antalet obligatoriska kurser planeras skäras ner.

Bloggaren gillar mycket av det som sägs i kolumnen. JS lägger fram en här fritt tolkad och lite komprimerad utsaga ”Allmänbildning betyder inte att man kan allt om allt men nog något om det mesta”. Håller med! Dessutom förfasas han över att man i framtiden kan tänkas bli student utan en enda kurs i samhällslära. Håller med igen!

Ändå kan bloggaren inte låta bli att lägga fram sin syn på saken, väl medveten om att vad man än säger, trampar man någon på tårna. Som gymnasielektor i fysik anser jag mig ändå ha en viss insyn och rätt att uttrycka mig.

Det är bra med någon obligatorisk kurs i det mesta. Problemet är vad som kommer sedan? Hur många obligatoriska kurser finns det i de olika ämnena. Har behandlat frågan förut, men vi tar det igen, nu när saken aktualiserats. Listan gäller svenskspråkiga gymnasier på språksidan. I övrigt är listan en nationell sådan. Observera också att vissa ämnen är valbara, men då de valts, är kurserna obligatoriska. Man läser t.ex. ett A-språk. Antalet OBLIGATORISKA kurser är alltså:

10 kurser: Lång matematik

6 kurser :  Modersmål, A-finska, Modersmålsinriktad finska, A-engelska, A-tyska, kort matematik

4 kurser: Historia

3: Religion, Livsåskådning

2: Biologi, Geografi, Samhällslära, Bildkonst, Musik, Gymnastik

1: Fysik, Kemi, Filosofi, Psykologi, Hälsokounskap

Förutom dessa kurser, finns det flera sk. fördjupade och en del tillämpade kurser i många ämnen. Alla ämnen nämns inte heller i sig. T.ex. kan man studera B-språk, som franska och spanska + några till i en del gymnasier. Men nu fokuserar vi på listan ovan! Sammanlagt ska en abiturient prestera minst 75 (varav alla inte behöver vara godkända! – minst 2/3 per ämne ska vara det) kurser för att bli student.

De ”stora ämnena” är alltså matematik och modersmål. Men sådant måste man väl läsa! Kanske det! Matematiken är ett kapitel för sig. Ska blogga om den senare. Modersmål då? Bloggaren erkänner gärna och öppet sin åsikt om att modersmålet är nyckeln till framgång i andra ämnen och en studiekarriär i fortsättningen. Ska därför inte röra vid den biten heller just nu. Rum för ett nytt blogginlägg här med kanske!

Språken då? Att lära sig ett språk, kräver ett längre ihållande arbete. Detta motiverar många språkkurser.

Detta sagt om matematiken, modersmålen och språken. Men! Behöver faktiskt alla dessa kurser vara OBLIGATORISKA. Kan man inte låta åtminstone en del av dem falla på elevens eget ansvar. Eldbefängd fråga! Jag vet!

Det blir värre! Ta ämnena med 1 – 4 obligatoriska kurser!!

Är historian 4 gånger viktigare än fysiken? Är religionen/livsåskådningen 3 gånger viktigare än kemin? Är samhällsläran dubbelt så viktig som psykologin?

För somliga unga JA! Men knappast för alla!!

Hur skulle det vara att sätta dessa ämnen på samma linje och bara ha en obligatorisk kurs i dem alla. Då kunde bredden bibehållas och specialiseringsmöjligheterna utökas!

Kritiken mot detta resonemang brukar gå ut på att eleverna inte har mognad för att välja. Om en ung verkligen inte kan fatta dylika beslut, frågar man sig om hen är gymnasiemogen överlag. De flesta som lyckas ta sig in i gymnasiet, har tanken att fortsätta med någon form av studier. Då är det klart att en viss specialisering är av nöden! Kritikerna måste också erkänna att gymnasiets läroplaner är rätt så humanistiska, då man frånser matematiken. Varför det! Bygger vi ett samhälle där vi väntar oss innovativt tänkande, företagsamhet, datakunnande, tekniska färdigheter osv på humaniora? Skulle inte en ordentlig naturvetenskaplig utbildning ge lika mycket. När det brinner i knutarna, hjälper det inte att veta vem som var kung i Sverige 1625 eller recitera en dikt! Det är minst lika viktigt att känna till hur man konstruerar enkla maskiner, kopplar datorer till kringutrustning, tar ett patent på en uppfinning… Detta givetvis kompletterat med kommunikationsförmåga (modersmål?), sociala färdigheter (alla ämnen men kanske speciellt psykologi), kunskap om hur samhället fungerar (samhällslära), förmåga att utforma en visuellt vettig hemsida (konstämnen) och att förstå sig på ljudbilden i reklamer och annat (musik), ha ett gott ork (gymnastik) osv.

 

En annan infallsvinkel är att ämnen kunde integreras mera. Men det tar vi i nästa blogginlägg.