I media rör sig nu nyheter om hur dåligt speciellt finlandssvenska pojkar klarar av sitt modersmål. De läser inte, de har svårt att förklara sina tankar på ordentlig svenska osv.

Bloggaren vet inte hur man ska åtgärda detta. Det finns knappast en enda åtgärd! Ett litet steg, kunde vara att driva gymnasieutbildningen i en riktning, där man låter eleverna tolka texter, lyssna på material, läsa och kommunicera. Bara lyssna räcker inte!

På måndag 16/9 var det dags för realprovet i fysik. Hade ingen skribent denna gång, men tittade förstås med intresse på provet. Någon omedelbar reaktion?

Det är förstås alltid lätt att kritisera! Därför ska bloggaren försöka försöka säga både någonting positivt och negativt. Fysik är ett tungt ämne i gymnasiet. Utan ordentliga arbetsinsatser, presterar man inte bra resultat. Det här provet har en intressant sida! Man måste förstå långa och tunga formuleringar. Kraven på textförståelse är alltså hög! Däremot krävs rätt så lite essä-svar? Den kvantitativa biten dominerar.

Jag undrar om vi inte i alla ämnen nu borde stöda våra stackars kolleger i modersmål och kräva åtminstone  en del prestationer i skriven form.  Om inte annat, så för att skapa en kultur av saken! En kultur där man högaktar en mångsidig kommunikation, med balans mellan olika former att uttrycka sig. Konstnärligt, kvantitativt, allmänbildat! Vi har olika förmågor på detta område, men man kan alltid sträva till en bred bas att stå på. Studentexamen kunde sedan vara ett litet test på hur pass bra man lyckats skapa en sådan profil.

Bara en stillsam tanke!

Här kan man ta sig en titt på provet:  SE_FYSIK_H13