Bloggaren Lotta Holm vid Hbl skriver om tidningsdöden i sin blogg. Inlägget puffas i dagens Hbl, 16/8/13. LH noterar det faktum, att papperstidningens upplagor minskar, vilket är ett internationellt fenomen. Orsaken är tydligen inte tidningarnas innehåll, inte heller internet i sig, utan vårt jäktiga liv, vårt levnadstempo.

Låter vettigt! Skulle jag uttala mig i frågan (vilket jag gör här he he) skulle jag filosofera lite i motsvarande riktning. Ska därför inte säga emot Lotta, vars blogg jag ofta läser, delvis eftersom jag gillar den, delvis eftersom LH är en fd elev. Ska snarare komplettera med egna iakttagelser.

Denna bloggare är nu erfaren lektor i gymnasiet och morfar. Har alltså en viss livserfarenhet i detta skede av livet. I min egen ungdom fanns inte webben, inget internet, bara information på cellulosa och i äldre personers mer eller mindre strukturerade hjärnor. Läste jag dagstidningen då??

Måste ärligt talat säga nej! Jag slarvade igenom sidorna i snabb takt. TV-programmet intresserade mest. (O du oförglömliga ungdomstid!) Om någonting intressant hände i världen, återvände jag möjligen till tidningen och skummade lite djupare. Påstår faktiskt att jag idag läser tidningarna MERA än jag gjorde i ungdomen, men ofta i ett annat format. Hbl (Hufvudtadsbladet) och konkurrenten HS (Helsingin Sanomat) brukar jag läsa på paddan (iPad). Var? Nja. Var som helst! Ofta i bussen, när jag har 15 minuter överlopps tid, i väntrum, i bilen då jag parkerat och väntar på någon, under en del längre raster när det är tomt i lärarrummet…

Media fyller ut dessa luckor. Vid behov tar jag mig tid att läsa fördjupat. Det sker så gott som dagligen. Precis som den motsvarande tid jag unnar mig för att skriva ner mina tankar i denna blogg.

Jag har bekanta och diskussionsvänner som förfasar sig. Måste du hela tiden göra någonting! Måste du läsa, tänka, beräkna lösning på något problem (råkar vara fysiker)…. ? Kan du inte göra som i ungdomen? Bara sitta och vänta?

Visst kan jag det. Men… Kommer ihåg att en 10 minuters väntetid tidigare kändes mördande. Jag upplevde det redan i ungdomen som död, bortslösad tid och därför oerhört stressande! Dagens lättjefulla, men ofta intressanta läsupplevelser, gör dessa ”mellantider” så oerhört mycket mera givande. Jag kopplar av då jag läser nyheter och annat! Det ÄR mitt sätt att varva ner! Det kan väl inte vara illa? Man får ifrågaställa, men jag blir förbannad om man tanklöst kritiserar!

Det finns alltid en tendens att ifrågaställa det nuvarande dagsläget. Visst finns det saker som fungerar dåligt idag, men tidsanvändningen i min egen subjektiva nutid, gör mig betydligt mera harmonisk till sinnet än motsvarande fenomen tidigare i livet! Dessutom! Jag läser som sagt mera nu. Men i annat format! Det konstaterar LH också i sin blogg vara fallet för många andra. Hon har antagligen helt rätt.

Precis Lotta! Vi tänker lika!

20130816-075945.jpg