Religionsdiskussionen går på efter minister Räsänens tal. Ett intressant inlägg kan läsas i HS 20/7. Kyrkoherden Mauri Vihko argumenterar för att vår evangelisk-lutherska religion tillsammans med den ortodoxa minoriteten utgör en sammanflätad andel av vår kultur i landet. Därför föreslår han en relgionsskatt på 1 %, där den som betalar skatten kan bestämma vilket religionssamfund den ska tillfalla, ändå med förbehållet att minst 30 % går till evlut-kyrkan. Då skulle man trygga arbetet för dem som arbetar inom församlingarna, skötseln av fastigheter osv.

Han får mothugg. I samma tidning kan man 22/7 läsa ett inlägg av Tarja Partanen med (den översatta) rubriken ”Skatten stöder inte religionsfriheten”.

Jag är med en viss reservation av samma åsikt som TP. En obligatorisk religionsskatt hör inte hemma i en värld, där ateism är en väsentlig del av det som religionsfriheten har att erbjuda! Saken har ändå flera sidor.

Ett problem är den ”monopolställning” kyrkan har när det gäller t.ex. begravningar och gravvård. Det här ska förstås vara en del av kyrkans eller andra trossamfunds verksamhet, men motsvarande funktioner måste också så småningom tas över av staten.

Man kan ändå vända på steken. Den så kallade eftis-verksamheten, där unga skolelever får tillbringa några timmar efter skolan i sällskap med varandra och någon vuxen. Det här är ett bra exempel på hur kyrkan kan ställa upp på ett praktiskt plan i samhället. För många barnfamiljer är det här till en ytterst stor hjälp! Sådant betalar bloggaren gärna kyrkoskatt för (tillhör kyrkan!). Man kan ändå fråga sig om det verkligen är så att alla ska ha fördel av detta! Kanske borde bara de familjer som hör till en församling kunna utnyttja möjligheten!!! I så fall måste givetvis staten fundera på att öka på en motsvarande verksamhet (som redan fungerar). Våra unga är för viktiga för att lämnas vind för våg, innan föräldrarna kommer från jobbet!

I vårt land är stat och religion inflätade i varandra på många praktiska sätt, vilket den allmänna diskussionen just nu inte tangerar så mycket den borde, anser bloggaren. Blir hela tiden mer och mer övertygad om att stat och religion ska skiljas åt, men det medför ohjälpligen en del nya funktioner för staten.