Så var det dags för rankinglistorna igen. Listorna visar alltså hur skolorna i vårt land klarat årets studentexamen, Rankinglistorna  kritiseras en hel del, men här hjälper ingenting! Bloggaren vill som lärare helst se sin skola ligga bra till. Gör den det?

I år väljer jag Helsingin sanomats lista till bas för denna lilla analys. Denna omfattar bara de 4 obligatoriska ämnena i studentexamen. Det är alltså fråga om  modersmålet (finska eller svenska!) för alla, följt av ett urval bland ämnena andra inhemska språket, realprovet, matematiken och ett främmande språk. Sedan räknas poäng. Laudatur ger sju poäng, eximia 6, magna cum lade 5, cum laude 4, blubenter 3 och approbatur 2. Slutligen beräknas medeltalet för alla skolans studenter.

Observera att skolornas storlek varierar. De små gymnasierna, med något tiotal studenter, tenderar att åka berg- och dalbana på rankinglistan. De större skolorna presterar något jämnare resultat. Bloggaren har utfört motsvarande analys tidigare, för den som orkar bläddra lite. Hur är det med vårt finlandssvenska resultat, jämfört med alla resultat. Statistiken visar:

Poängmedeltal i samtliga skolor: 17,16

Poängmedeltal i svenskspråkiga skolor: 17,99

Antal nya studenter per skola nationellt (medeltal) : 62,79

Antal nya studenter per svenskspråkig skola (medeltal): 58,03

Vi behöver alltså inte skämmas för oss! Ofta påpekas det att vårt goda resultat beror på att vi behärskar det första inhemska språket bättre än våra vänner på finskspråkiga sidan behärskar svenskan. Kanske det. Men det är väl ingenting att skämmas över? Kunskap är kunskap!

Tidningen har bland annat följande lilla grafiska översikt som visar hur resultaten fördelar sig i Finland.. Den är skriven på finska. Jag yar mig friheten att översätta färgkodningen för den som inte behärskar språket: Ljusrött: De bäst presterande kommunerna, Mörkblått: ligger över medeltalet, mellanblått: ligger under medeltalet, ljusblått: svagaste prestationerna, vitt: gymnasieskola saknas. Översikten visar att goda resultat inte entydigt hänger ihop med en speciell landsända.

Sedan till själva listan. Vi inleder med själva artikeln i Helsingin sanomat, Finlands största dagstidning. Sedan följer bloggarens kopia, som delvis översatts till svenska. De finlandssvenska gymnasierna är färgmarkerade för att lättare kunna hittas. Så har vi också en lista över enbart de finlandssvenska gymnasierna.

Bloggaren kan till sin glädje hitta den egna arbetsplatsen, Brändö gymnasium på plats 17 bland ca 450 skolor. Bara en finlandssvensk skola, gymnasiet Lärkan presterar bättre. Man får gratulera Lärkan!!

Sedan till mera detaljerade resultat. Vi börjar med att kontrollera hur de finlandssvenska gymnasierna lyckats ”tävla med sig själva”. I följande tabell visas hur gymnasierna placerats år 2013 jämfört med 2012. Också antalet studenter har skrivits in.

En evighetsfråga som debatteras (ofta på ”jag tycker”-nivå) är om det finns en korrelation mellan skolans storlek och resultat.  Vi tar en titt på den saken med de finlandssvenska gymnasierna i blickfånget. Analysen är gjord med TInspire CAS, vilken de kära abina får använda i studentproven!!

gymn13_1

gymn13_2

Vi ser alltså en svag neagtiv korrelation på -0,34, vilket skulle innebära större skola – bättre resultat. Korrelationen är dock så svag att den inte har någon större betydelse. Motsvarande analys senaste år tydde på en ännu svagare korrelation. om inte bloggaren missminner sig.

För att få en starkare statistisk analys, tar vi med hela landets skolor.

samtl_1

samtl_2

Ännu svagare korrelation alltså! Det ser ut som om argumentering för sammanslagning av skolor för att få bättre resultat, sitter på lösa grunder!!

Helsingin sanomat har lovat sammanställa en analys över hur väl de olika skolorna lyckas förbättra sina studenters resultatnivå under gymnasieåren. Den analysen ser bloggaren fram emot. Återkommer om den dyker upp!