Våren är kommen! Fint! Snön smälter och värmen börjar försiktigt krypa fram. Annat kryper också fram!
Hundägare är såvitt bloggaren förstår, tvungna att städa upp efter sina hundar. Det var bättre några år, men nu ser det ut att bli värre på nytt. Massor av hundskit i terrängen! För den som ska ta sig fram i sörjan, gäller det verkligen att se sig för. Lekande barn är en annan historia! Ska man verkligen bli tvungen att hela tiden följa med deras förehavanden, så att de inte släpar hem mängder av bioavfall! Otäckt!
Hur reagerar man på det här? Det varierar. Jag har hört folk på fullt allvar planera att gå lös på hundarna. Korv preparerad med glasbitar eller råttgift har nämnts på busshållplatser och i spårvagnarna. Fy sjutton! Det här är inte hundarnas problem! Det är enfaldiga hundägare vi måste komma åt. Inte med råttgift förstås, utan på andra sätt.
Hur?
Bloggaren vet inte! Är till sinnet en fredlig person. Våld vill jag inte förespråka. Jag hörde ett alternativ på busshållplatsen. En äldre dam föreslog (fritt översatt från finskan): ”Kanske borde vi som inte äger hundar utrusta oss med den behövliga städutrustningen, plastpåsar, små spadar och handskar. Sedan kunde man städa upp, följa hundägaren hem och lämpa produkterna genom postluckan.”
Hm! Låter nog lite drastiskt det med, men…
Hundägare! Ta ditt ansvar! Skärp dig!
Antar att detta är ett större problem i centrum eller på platser var det inte finns skog, utan endast trotoarer. Problemet är ju att man måst ha med dendär lilla påsen och sen plocka upp o bära den fyllda påsen till nästa sopkorg. Men om det också skulle finnas vid varje sopkorg (allmänna sopkorgar) en liten plastspade som skulle vara menad för just detta problem? Och genast funderar man hur länge spaden skulle hållas där? Men tror inte att nån annan än hundägarna vill röra spaden som man skyfflat skit med, och som dessutom hjälper till med att hålla skiten borta från trotoaren. Kanske inte en lösning, men skulle nog säkert hjälpa till en aning?