Vilken sak? Jo, det där med att gå ut ur kyrkan!
Vill bloggaren, som är agnostiker, försvara ett medlemskap i vår folkkyrka (som det lär heta)?? Inte i sig! Men…
I dagens Hbl (onsdagen 3/4/13), kan man läsa om saken på ett par ställen. Först stötte bloggaren på en notis om att takten tycks öka för de ”utskrivnas” del. Journalisten Johanna Minkkinen rapporterar om saken. En bidragande orsak lär vara lekmannapredikanten Pirkko Jalovaara och hennes budskap om onda andar. Det här är en i och för sig trist historia. Visst är det OK att en kristen ber för en sjuk människa! Visst är det OK att patienten i fråga ber för sig själv! Problemet kommer på då man uppmanar folk att bevisa sin starka tro, genom att ersätta medicinsk vård med bön!!! Det här är ytterst obehagligt, till och med bara i en svagt antydd form. Det är bara så typiskt att Petrus församling välkomnar predikanten ifråga. Tur att bloggaren har bytt församling!!
Det är lätt att förstå en rationell människas ilska över dylika fenomen, men sedan börjar rumban!
Flera personer har trätt ut ur kyrkan som organisation efter nyheterna om PJ.
Sedan kom ärkebiskop Kari Mäkinen med i bilden. Han intervjuades om sin inställning till samkönade äktenskap i morgonTV. Först uppfattade man saken som så att han var för dessa äktenskap. Då skrev många värdekonservativa ut sig. Sedan dementerades KM:s uttalanden. Då skrev många liberala ut sig!
Bloggaren bläddrar vidare i Hbl. På debattsidan hittar man en insändare av Ulla Klötzer, som ofta uttrycker sig i debatter mot kärnkraft. UK ilskar sig över kristdemokraten Mika Ebeling, som är medlem i Helsingfors stadsfullmäktige och lär ha påstått att kärnkraften är ”ett energiproduktionssätt som Gud har givit oss”. Ut ur kyrkan bara med buller och bång, anser UK.
Ja ja. Typiskt flummigt uttalande av Ebeling. Man kan ju säga samma sak om vad som helst! Gud har väl givit både det ena och det andra! Om man nu vill invända mot påståendet, blir det väl närmast att konstatera att religion blandar sig dåligt med både vetenskap och politik.
Visst ska vi reagera! Men hur? På något sätt känns det som om man inom kyrkan förvägras komma fram med någon åsikt överhuvudtaget! Det är inte heller bra. Säger man bu, försvinner några ur gemenskapen, säger man bä, försvinner några till. Det börjar nästan verka som om man i allmän skadeglädje passar på att ytterligare slå en redan slagen motståndare.
Visst ska vi har rätt att byta trossamfund och annat med. Man måste ändå komma ihåg att då man lämnar en organisation, avstår man också från möjligheten att påverka. Kyrkan har förändrats och kommer att fortsätta göra det. Vill bloggaren vara med vid rodret? Ja! Inte på grund av en djup övertygelse. Mera på grund av ett hopp om att kyrkan står för sin del av det ljusa här i världen. Trots vissa töntiga fenomen och uttalanden. Mycket av det vi kritiserar i organisationen, är påfund människan har kommit med genom årens lopp. Dagens människa borde kanske se det som sin roll att rationalisera bort det mest markant överflödiga! Den rollen går vi miste om då vi skriver ut oss!
Idag ser vi kvinnor fungera som präster. I morgon får vi kanske se dessa präster och deras manliga kolleger viga och välsigna också par som är av samma kön. Bloggaren har förstått att det här står högt på önskelistan för många människor. Säkert ser vi andra anpassningar till ett liberalare samhälle. Om vi står fast och påverkar!
Ekrems blogg 
Hej och tack för blogginlägget! Skulle bara vilja tillägga ytterligare att Kristdemokraterna inte på något sätt är den finländska evangeliska kyrkans politiska förlängda arm eller något ditåt. Det är stor skada att de så ofta kopplas ihop. Kyrkan gör faktiskt ett ganska omfattande miljöarbete, där man uppmuntrar församlingarna att s.a.s. avlägga ett miljödiplom, dvs vara ansvarstagande gällande energiförbrukning, sophantering osv. Men, som sagt, tack att du skrev!!
Tack för kommentaren Hedvig!
Jag förstår precis vad du säger. jag kopplar inte per automatik ihop partiet med kyrkan, men samtidigt är det klart att ett politiskt parti av denna karaktär, blir en känslig sak. Många kopplar ihop de två och ser en brygga mellan politik och religion. I min ungdom var de flesta teologer som dök upp i skolan t.ex. klart högerinriktade och värdekonservativa. Det färgade av sig på min uppfattning om vår religion här i landet och minskade min respekt för den. Var inte själv politiskt aktiv i ungdomen, men jag förstod inte varför teologerna i regel tog ställning mot vänstern! Många av de mål politiska vänstern har, stämde ju bra överens med Bibelns människosyn. Rättvisa, omhändertagande av de små i samhället osv. Hur det hela skulle förverkligas är sedan ett annat kapitel.
Det jag säger ovan, stämmer ju bra överens med din kommentar. Partiet ska inte uppfattas som kyrkans förlängda arm! Håller med!
Och jag håller med om att det är svårt att förstå hur en uppriktig kristen kan engagera sig i ett högerparti (utom om det då gäller att ”infiltrera” förstås:) ) Att många kyrkomän och -kvinnor har varit rädda för vänstern har väl att göra med att den tidvis har varit aggressivt ateistisk, vilket ju är förståeligt med tanke på hur dåligt kyrkan klarade att försvara de svaga i det pre-demokratiska samhället. Ack ja, inget är enkelt..!
Nej minsann! Jag upplevde det ofta så att mina vänsterkompisar var avogt inställda mot kyrkan, eftersom den fungerade som en motståndare mot de människovärderingar vänsten stod för. Man tyckte att kyrkan gick i högerpolitikernas ledband. Min uppfattning om religion, är att den ska vara oberoende av politik och reagera varje gång någon hade fel. Inte så lätt kanske, men kärleken till nästan förutsätter ju en sådan inställning!
Kanske det här är historia idag. Man kan ju hoppas.
Hej Leif o tack för din blogg. Tänker som du att det är bäst att stanna kvar och påverka förnyelsen i kyrkan. Känner igen mej i tankarna om högerinriktning bland kristna. När jag var ung på 60-70-talet förundrade jag mej över att medelklassmänniskor tycker att högerideologi är det normala och inte kan ifrågasättas och därför inte heller märker hur illa den rimmar med kristendomen.Man nöjer sej med att strö ut allmosor och går sen hem och äter sin söndagsstek. När jag talade om att jobba för ett rättvisare samhälle i stället för att slänga en slant till de fattiga, fick jag dåligt rykte. ”Den där kommunisten”… Det fanns en grupp som kallade sej vänsterkristna – det hjälpte mej att kliva in i kyrkan. Till min glädje har jag fått lära känna många kyrkligt anställda som bryr sej om ett rättvisare samhälle.
Trevligt att höra att det finns någon som delar min iakttagelse! Tack för det. Jag har någon gång försökt diskutera saken, men det brukar leda till tomma blickar. ”Vad är det för underligt med sambandet mellan kristendom och högerideal??”
Jag skulle ha lust att tala om vanekristendom. Man sitter där och smäller med hängslena. En djupare analys av saker och ting är så jobbigt att göra. Man lever som majoriteten. Det är tryggt och bra!
Den här politiska kopplingen är egentligen bara en av de saker jag förundrat mig över. Det faktum att kyrkan upplever en massflykt är antagligen ett tecken på att andra också undrar och analyserar. Det kan inte enbart röra sig om kyrkoskatten.
Är trots brist på djup kristen övertygelse oroad över utvecklingen nu. Vad ska ersätta vår vedertagna religionnför dem som kliver av tåget? De flesta har, åtminstone i något skede av livet, ett behov av andlighet (vad det nu sedan är). Vad väljer man då?
Det här är en del av det ANSVAR våra teologer har. Ska man verkligen vända och vrida på detaljer om ditt och datt, när ondskan därute är påtaglig! Skulle det inte vara bättre att inkludera i stället för att utestänga dem som tänker lite annorlunda eller hör till diverse minoritetsgrupper.
Jag tror att biskop Björn viftar med rätt flagga när han funderar om vi inte nu kommit till ett vägskäl i den inre tudelningen (Lutherstiftelsens prästvigningar, konfirmationer och dop, där dessa präster ej är präster i vår kyrka men ändä fungerar som om de vore). Faror på lur för alla unga som flyr kyrkan är åtminstone ateism, agnosticism, nyhedendom, New-age smörgåsbordskristendom, hu-ha i största allmänhet (tarotkort, undergörande stenar, oljor, allsköns fuskmedicin, meridianer i kroppen, energifält, jin och yang, alternativa metoder som förstärker en världsbild där alla har rätt och allt är relativt, baserat på svag satsing på undervisning i vetenskapligt tänkande). P.S. V änsterkristna kunde kanske starta en diskussionsgemenskap och återuppstå i virtuellt mötesforum. Antagligen är termen vänster förlegad.
Säkert sant! De som kallar sig vänster idag, har ett litet politiskt inflytande, Däremot påstår jag att någon grad av socialism är utbredd! Antagligen på grund av omtanke för ens nästa. Ingen konflikt med de flesta religioner där! Diskussionsforum kunde var intressant att följa med.
I din lista över alternativ, önskar jag som agnostiker få komma med en liten protest. Agnostikerna tar inte ställning vare sig för eller emot. Många anser att det här är velighet. Det vill jag inte gå med på! Är det veligt att försvara kristnas och andras rätt till sin religion, när det blåser upp till storm! Ändå anser jag att nämnda rättigheter är självklara och jag är beredd att försvara dem. I mitt jobb skulle det aldrig falla mig in att predika mot en religion, också om jag gärna diskuterar saker där jag anser religionsutövningen brista.
De andra grupperna du nämner, går i regel in för en viss ideologi, av varierande skäl. Agnostikern hör inte riktigt hemma där. Min ringa Bibelkunskap får mig att uppfatta en av lärjungarna, Tomas, som någon slags agnostiker. Han dög ändå!
Ok. Jag gjorde ingen hatlista. Jag tänkte att kyrkan inte borde vilja jaga ut sina medlemmar på fria marknaden där de väljer en hu-ha grej eller att inte tro på Gud alls mera. Kyrkan borde alltså inte heller önska jaga ut sina medlemmar i agnosticimens ”tar inte ställning” position. Detta borde vara kyrkans syn menade jag.
Det är ok! Uppfattade det inte som en hatlista. Det är en stark term. Snarast på,en lista över märkliga alternativ. Agnostikern är en sökare. Man vill ha argument. Som dina. Kanske är man religiöst omogen. Det återstår att se. Tog inte illa upp!