I morgon 20/3/13 har bloggaren varit gift i 36 goda år. Vi ska fira och gå på krogen! Det ska bli fint!

Själva bröllopet låter jag äkta hälften redogöra för.

Idag skiljer sig många. Att lyckas hålla ihop innebär att båda ger efter ibland, lyssnar på den andra och försöker förstå. Vi är rätt så olika, äkta hälften och jag. Hon folklorist, konsthistoriker och humanist, jag fysiker och naturvetare (som gärna kallar mig humanist). Bloggaren har svansat med på månget konstmuseum och lärt sig en hel del. Det är roligt. Motsvarande brukar vi båda resa på diverse fysikrelaterade projekt, bland annat i elevresors tecken. Vi gillar båda musik, kanske speciellt opera, och kultur överlag. Vi läser mycket, ser på filmer ibland osv. Och så brukar vi förbättra världen vid ett gott glas vin (eller stop öl). Söndagarna  trivs vi också med. Då äter man någonting smarrigt och vilar sig några timmar extra.

Barn och barnbarn har gett extra mycket ljus i våra liv. Jag hoppas att de ska få fina livspartners i framtiden och kunna njuta av den trygghet en fungerande relation har att ge.

Det som speciellt slår mig då jag tänker bakåt, är att vi valde varandra. Ingen annan hade med saken att göra. Beslutet att leva tillsammans var vårt! Det fanns skeptiskt inställda släktingar i fonden, men dem gav vi inte efter för. Vi gick VÅR väg. Och det känns bra.

Bloggaren hoppas att många andra ska få uppleva samma känsla. När man tycker om en annan människa, är man beredd att jobba hårt för det gemensamma. Ibland kan det bli svårt!

Det kändes därför nästan som ett sätt att fira, när bloggaren idag undertecknade medborgaradressen ”Ja 2013” digitalt. Också äkta hälftens namn finns på listan. För många av oss, råkar den vi tycker om, ha samma kön! Än sedan! När jag skriver detta, har 93 776 personer skrivit under.

Precis som frugan och jag gjorde vårt val, ska andra människor ges rätten att göra det! Den dag då lagen skrivs om i en mera jämlik form, då ska vi fira igen här hemma. Skål för den dagen!