Ibland knakar det i fogarna inom undervisningssektorn. Nu har man igen undersökt hur gymnasierna klarar sig. Finlandssvenskarna går igenom undersökningen med äran i behåll, även om bloggarens egen specialområde, realämnen, ser ut att kunna bättra på resultaten.

Vi gör vad vi kan på fältet! Jämförelser stressar ibland. Vi arbetar också väldigt olika!

Många lärare försöker följa med sin tid, använda teknik i undervisningen osv. För andra känns det här främmande. Bloggaren tror att det här kan komma att bli en ödesfråga. Skolan borde spegla samhället utanför, och inte konstant ligga 30 år efter i utvecklingen. För det gör den ofta! Vems är felet?

Det kan vara svårt att precisera. Datatekniken fungerar helt enkelt inte. Den lärare som vill satsa på teknik, får lov att fungera självständigt – vanligen utan ersättning. Man får lov att skaffa egen utrustning, vilket kostar. Man får lov att skola sig själv. Det finns kurser i en del kommuner, men det är jobbigt att komma ifrån sin undervisning. Intresset för dessa kurser på finlandssvenskt håll är låg.

Om vi ska få till stånd en bättring, måste lärarna få hjälp! Vi bör kunna KRÄVA att tekniken fungerar! Vi måste ha det lättare att skola oss själva. Vi borde också FÖRUTSÄTTAS fortbilda oss. Skolan får inte bli en skyddad verkstad för personer som inte vill förkovra sig i någonting! Vi måste som undervisare se oss i spegeln och fråga om vi kunde jobba annorlunda!

Det här är jobbiga frågor, men också så oändligt viktiga.