Tiderna ändras. Dagens unga väljer allt oftare att röra sig utan armbandsur. Hörde grunkan kallas en simpel one-function device häromdagen. Vill man veta vad klockan är, kollar man mobiltelefonen. Den har vanligen en synkroniserad klocka, som går på sekunden rätt.
En olägenhet är provtillfällen i skolan. Då får man inte använda sin mobiltelefon. Var femte minut, frågar någon vad klockan är. Det finns en klocka på väggen, men den visar inte tiden digitalt! Duger inte! (Den går dessutom åt fel håll – som en spegebild! Fysikerhumor!)
Om bloggaren skulle höra till gnällarnas skara, skulle det här tas som ett tecken på ungdomens förfall och allmänna klantighet. Tror absolut inte att det är så. Seder och bruk förändras. Också här pågår en evolution. Det som fungerar, överlever!!
Har bloggaren ett armbandsur. Jo! Men den är mera än en enfunktionsapparat. Följer med lufttryck. Kan mäta höjdskillnader. Har kompass. Kan mäta puls.
Bloggaren verkar inte heller vara tänd på någon one-function device!
Ekrems blogg 
Jag är hur nöjd som helst med min one-function device-klocka. 🙂 Behöver inte krångla ut telefonen ur fickan, klicka på skärmen, klicka av den igen och sedan stoppa tillbaka telefonen i fickan. I stället vrider man bara lätt på armen.
Jo, jag förstår dig! Tänker lika. Kan inte riktigt tänka mig att röra mig utan klocka. Många studerande i Brändö ser just nu ut att gå igenom någon sorts klockfri fas. Intressant.