I de diskussioner bloggaren av någon anledning ofta halkar in på, dyker det upp ett argument jag en gång för alla vill slå hål på. Speciellt troende vänner och bekanta försöker ibland argumentera för att (natur)vetenskaperna är en sorts religion. Vetenskapen kan ju inte förklara allting, då måste den ha element av tro i sig, ergo är det frågan om en religion! Så vill man tydligen resonera.
Nej!
Det finns en viktig skillnad! Inom religionen har vi ett system av dogmer och regler, som ivrigt försvaras. Inom vetenskapen har vi hypoteser som framläggs och testas. Vetenskapen är dynamisk där som religionen är fast och rigid. Tror inte vetenskaparen på de egna hypoteserna. Kanske! Men om de visar sig vara felaktiga eller ofullständiga, då förändras de, oberoende av vad individen tycker. De flesta personer som sysslar med någon form av vetenskap förstår detta mer än väl.
I det här fallet ser vi ett typiskt exempel på att förespråkare av två världsbilder talar förbi varandra. De två världarna behöver inte hamna i konflikt med varandra, men påstridiga människor får dem ibland att verka som olja och vatten. Svåra att blanda!
I Petrus församling har vi nu problem som nått ut i offentligheten. Kantorstjänster och eftisverksamheten är hotade. (Teologer finns det gott om dock). Orsaken sägs vara att antalet församlingsmedlemmar är på minskande och skatteintäkterna med dem. Så är det säkert. Vad göra? Vet inte, men ett är säkert. Kreationism och fundamentalism ökar inte en församlings medlemsantal i våra dagar. Tvärtom! Sysslar med sådant inom Petrus? Dessvärre gör man det! Visst finns det en skara människor som sväljer sådana ”sanningar” med hull och hår, men…
Varför reagerar man inte på vidrigheter i samhället i stället. Dödsskjutningarna i Connecticut är en mycket större sak än om människan är en produkt av evolution. Mobbning på arbetsplatser är en större fråga än om kvinnor i prästskrud ska få jobba fullt ut i församlingen. Politisk rättvisa är en viktigare sak än ett enögt skyllande på palestinier för att de är stygga mot israelerna.
Om församlingen vill ha kvar sina medlemmar – eller rent av få med nya – måste man inse att ett styvnackat bokstavstroende är en dålig strategi. Den är ett sätt för redan ”rätt” troende att utöva sina ceremonier. Övertygelsen då? Hur är det om man som teolog har fasta dogmatiska åsikter? Det har man rätt till, men om bloggaren tolkat skriften rätt, var den vars födelsedag justa ska firas 24/12 en rätt så vidsynt tolkare av sin tids tradition. Bara en liten tanke i juletid!
I alla såna diskussioner oftast blandar man vad är believe* och faith. I naturvetenskap vi tror som betyder att vi antar eller gissar, dvs ordet är förknippad med hypotes. Sedan sker övergång på grund av testning av hypotes till ordet ”jag vet”. Vetande grundar sig på fakta (evidence) som kan kontrolleras eller som man kan skapa förutsägalse på den. Slutligen har vi en modell som beskriver verkligheten. Ju bättre är förutsägelse förmåga desto giltigare är modellen. Slutligen talar vi om vetenskapliga bilden över naturen som är dynamisk (icke dogmatisk!). Att presentera en fungerande vetenskaplig bild över naturen är en plikt av vetenskaps- män och kvinnor + larare (män och kvinnor). Akt av presentationen betraktas som arrogans (har upplevt 1000000000 gånger i sitt arbete) Men är det inte ackligaste arrogans att ljuga, implantera intollerans, övernaturliga fokuspokus osv?
En sak till. Då teologer, präster och troende bekantar sig med den vetenskapliga bilden över naturen speciellt dens förutsägalse förmågan ropas det genast att man är sårad!!! Men är vi inte sårad då då Borgå stiftens biskop är ”irriterad på att vetenskapsmän presenterar vetenskaplig sanning” (HBL, i augusti). Borde vi vetenskapsmän vara lika sårad att man på allvar kör på oss med Harry Potter sagor???
*Believe
1. To accept as true or real: Do you believe the news stories?
2. To credit with veracity: I believe you.
3. To expect or suppose; think: I believe they will arrive shortly.
v.intr.
1. To have firm faith, especially religious faith.
2. To have faith, confidence, or trust: I believe in your ability to solve the problem.
3. To have confidence in the truth or value of something: We believe in free speech.
4. To have an opinion; think: They have already left, I believe.
Idioms:
believe (one’s) ears
To trust what one has heard.
believe (one’s) eyes
To trust what one has seen.