I de diskussioner bloggaren av någon anledning ofta halkar in på, dyker det upp ett argument jag en gång för alla vill slå hål på. Speciellt troende vänner och bekanta försöker ibland argumentera för att (natur)vetenskaperna är en sorts religion. Vetenskapen kan ju inte förklara allting, då måste den ha element av tro i sig, ergo är det frågan om en religion! Så vill man tydligen resonera.

Nej!

Det finns en viktig skillnad! Inom religionen har vi ett system av dogmer och regler, som ivrigt försvaras. Inom vetenskapen har vi hypoteser som framläggs och testas. Vetenskapen är dynamisk där som religionen är fast och rigid. Tror inte vetenskaparen på de egna hypoteserna. Kanske! Men om de visar sig vara felaktiga eller ofullständiga, då förändras de, oberoende av vad individen tycker. De flesta personer som sysslar med någon form av vetenskap förstår detta mer än väl.

I det här fallet ser vi ett typiskt exempel på att förespråkare av två världsbilder talar förbi varandra. De två världarna behöver inte hamna i konflikt med varandra, men påstridiga människor får dem ibland att verka som olja och vatten. Svåra att blanda!

I Petrus församling har vi nu problem som nått ut i offentligheten. Kantorstjänster och eftisverksamheten är hotade. (Teologer finns det gott om dock). Orsaken sägs vara att antalet församlingsmedlemmar är på minskande och skatteintäkterna med dem. Så är det säkert. Vad göra? Vet inte, men ett är säkert. Kreationism och fundamentalism ökar inte en församlings medlemsantal i våra dagar. Tvärtom! Sysslar med sådant inom Petrus? Dessvärre gör man det! Visst finns det en skara människor som sväljer sådana ”sanningar” med hull och hår, men…

Varför reagerar man inte på vidrigheter i samhället i stället. Dödsskjutningarna i Connecticut är en mycket större sak än om människan är en produkt av evolution. Mobbning på arbetsplatser är en större fråga än om kvinnor i prästskrud ska få jobba fullt ut i församlingen. Politisk rättvisa är en viktigare sak än ett enögt skyllande på palestinier för att de är stygga mot israelerna.

Om församlingen vill ha kvar sina medlemmar – eller rent av få med nya – måste man inse att ett styvnackat bokstavstroende är en dålig strategi. Den är ett sätt för redan ”rätt” troende att utöva sina ceremonier. Övertygelsen då? Hur är det om man som teolog har fasta dogmatiska åsikter? Det har man rätt till, men om bloggaren tolkat skriften rätt, var den vars födelsedag justa ska firas 24/12 en rätt så vidsynt tolkare av sin tids tradition. Bara en liten tanke i juletid!