Det var många som valde att inte rösta i kommunalvalet. Bloggaren vet inte om det är bra eller illa!?! Demokratin är ingen självklarhet. Man borde ju vårda sig om den eftersom den är uppnådd. Till saken hör bland annat att säga ifrån i röstbåset. Fast man bara är en bland många andra!

Samtidigt kan jag på sätt och vis förstå att man drabbas av vanmakt inför politiker och makthavare i samhället. Det som förvånar bloggaren mest är det tjänstemannavälde vi dras med. Man stöter på dessa smågudar här och där – personer som har makten att säga ifrån och besluta om sina medmänniskor. Jag ska inte gnälla på Studentexamensnämnden den här gången. Det lär bli flera chanser för det!

Vi tar det här med byggnadskontoret i stället. Stickande tanter förbjuds att sitta i metrostationens gångar. De är i vägen bevars! Man frågar sig vem som drar nytta av förbuden. Är inte gator och torg till för oss alla? Visst finns det lagar och förordningar om vad man får sälja och var det får ske, men… Om tanterna lyckas hålla buslivet borta från tunnlarna, är det ju bara bra! Fram för en levande stad. Lite ska man väl få leva också.

Kanske en del av de som inte röstar, uppfattar politikerna som dylika hårklyvare. Personer som utövar makt godtyckligt. Bloggaren känner ibland stinget av vanmakten själv. Rösta – ja det tänker jag ändå inte ge upp. Man kan ge sin röst åt någon som inte väcker de här vibrationerna! Det gjorde jag också denna gång!