I morse var den relativ luftfuktigheten hög. Vatten kondenserades och föll i droppar mot marken. Med tillhjälp av ett par bussar sökta jag mig till jobbet. Trots fuktigheten idrottade några ungdomar bakom skolan med en sfär, vars tröghetsmoment var J=\frac{2}{5}m{{r}^{2}}. I stället för att begrunda om jag kunde räkna ut om sfären var ihålig eller kompakt, gick jag in i skolhuset. Väggarna är glatta. De har nästan friktionstalet noll. Man måste akta sig så man inte tar stöd på dem och ramlar omkull. Eftersom belysningen är underdimensionerad, kunde jag svårligen identifiera den humanist som kom gående i korridoren. Ett ögonblick trodde jag att det var en ufoman. Eftersom igenkännandet är omvänt proportionellt mot avståndet i kvadrat, klarnade saken småningom. Jag gick upp till studiehandledaren som befinner sig vid husets kulmen. Sedan började första lektionen. Min uppgift för dagen var att förklara vad cirkelns diagonal är för något, tror jag…

Tillbaka till verkligheten. Höstens realprov är nu rättat. Det var ett hyggligt prov. Inte för lätt och inte för svårt. Den som har haft förmånen att i många år rättat studentprov i fysik och matematik, känner kanske igen vissa passusar ovan. Min absoluta favorit är den där ufomanen, eller hur det nu ska stavas. Flera abiturienter frågade det året, genast efter skrivningarna, vad f…n en ufoman är för något. De hade bläddrat i MAOLs tabeller, utan resultat. Den stackars fysiklektorn förklarar att Studentexamensnämnden antagligen avser en rymdvarelse eller utomjording. Ni skulle ha sett de blickar man fick då! Obetalbart! Så här på efterhand riktigt roligt!