Bloggaren går fram på livets stig med 3 språk. Jag klarar mig något så när med svenska, finska och engelska. Det går dessutom bra att läsa norska och danska och en aning tyska.

Om en text ska läsas, väljer jag helst författarens egna språk då det är möjligt. Hur är det med översättningar från språk jag inte kan?

Har observerat ett mönster. Jag läser gärna en finskspråkig översättning. Bloggaren är på något sätt fäst vid det språket. Gillar det helt enkelt. Tycker mig se trevliga och fyndiga nyanser i det. Och det ska man sedan inte säga åt folk! De har en tendens att bli förbannade! Det har också äkta hälften fått erfara. (Hon gillar också det finska språket!)

Flera språkvetare i bekantskapskretsen slår knytnäven i bordet och deklamerar att alla kulturspråk har identiska mått av nyanser och uttrycksfullhet. Om man inte förstår detta, behärskar man inte sitt modersmål osv.

Ta det lugnt! Bloggaren påstår inte att finskan ÄR ett utrycksfullare språk – bara att det känns så för honom! I det här fallet anser jag verkligen att man inte ska bråka om tycke och smak. Tänker dessutom fortsätta att läsa finskspråkiga översättningar. Että sillä lailla!!