Man får väl vara glad om man slipper söka upp läkare under utlandsvistelser. Ibland är olyckan ändå framme. Bloggaren lyckades skada sin högra fot i Galway på irländska västkusten. Vi beställda en läkare till hotellrummet.

Doktor Mary var en äldre dam, som tog sig en titt på foten och konstaterade att det var skäl att ta det lugnt några dagar framåt. Hon skrev ner ett enkelt recept på en vanlig papperslapp och önskade på äkta irländskt katolskt manér Guds välsignelse åt sin patient. Sedan kom det! Tråkigt att du är en aning orörlig. Ta och sök dig ner till pubben och studera världens gång! Då känns det bättre, sade hon! Det har jag ännu inte upplevt i Finland!

Nästa dag linkade jag till apoteket med min lilla papperslapp. Personalen var sysselsatt med ortsborna som stod där och förbättrade världen, utan någon större brådska. Apoteket var tydligen ett familjeföretag. En av familjens döttrar – hon var sisådär 9 år gammal – kom till undsättning och frågade vad jag behövde hjälp med. Jag tänkte först be om att få snacka med farsan, men va sjutton. Jag gav lappen åt henne. Inga problem. Hon stavade sig igenom texten och hittade medicinen.

Allt gick bra. Utan den byråkrati och kontroll (på gott och ont) man är van med här hemma. Det är alltid intressant att se sig omkring i världen.