Jo, staden Petersburg hette faktiskt så! Bloggaren var där med kolleger på ett besök något år innan Sovjetunionen ändrade karaktär och staden namn.

Varför detta minne? Jag tror att påskens musikupplevelser får minnet att aktiveras!

Vi lärare skulle ju ha lite program! Några gick på cirkus, men de flesta valde en musikupplevelse. Det blev Haydns oratorium Skapelsen. Bloggaren hade aldrig hört verket tidigare, men det sa pang direkt. Köpte en CD med verket genast jag kom hem!

Solisterna sjöng som gudar och gudinnor. Kören var fantastiskt, liksom orkestermusikerna. Förutom musiken, var också de yttre ramarna intressanta. Från en smutsig och nedsliten gatumiljö, klev man in i konsertsalen. Den var i toppskick. Skinande ren och fin. Färgskalan gick i vitt och rött. Vita pelare och röda textiler. Hammaren och skäran prydde en vägg. Så skulle det vara en tid ännu, men inte länge!

Framför mig satt en liten flicka, kanske i samma ålder som mitt äldsta barnbarn nu. Hon var pyntad och fin. Stora rosetter i flätorna hade hon + en spetskrage. När hon satte sig, lade jag märke till att spetskragen var ett kakunderlag av papper. Någon hade klippt upp pappret och lagat en krage av det. Det var på något sätt rörande. Man behöver inte alltid vara rik och mäktig för att njuta av livets goda. Hela den ryska familjen såg ut att njuta av musiken. Tufft!