Bloggaren har suttit med i gårdsbolagets styrelse. Till och med fungerat som ordförande något år. En juridikstuderande fd elev avrådda från sådant. ”Du har ingenting att vinna på saken, men massor att förlora, t.ex. i ansvarsfrågor” lydde rådet.
Måste erkänna att det skulle kännas nervöst att ansvara för saker man inte rår på! Här om dagen omkom en ca 50-årig kvinna i Tölö pga snöras från ett hustak. Tragiskt! Hade man kunnat förhindra saken? Vet inte! Det hör till vårt klimat att det snöar på vintrarna. Problemet är inte nytt precis. Vi har klarat av det med äran i behåll tidigare. Fortfarande kan t.ex. Hfors-Vanda flygfält skryta med ett mycket gott ”snöröjningsrykte”.
Hur är det med Hfors stad? För några år sedan bestämdes att staden ska sköta snöröjningen i stället för husbolagen. Hur har det gått. Jo, man plogar bort snön från gatorna, men lämnar den ofta i timtal på trottoarerna och bussållplatserna i stället. På måndagen 20/2 var det livsfarligt att pulsa fram som fotgängare. Man gick på något som påminde om en smutsig alpsluttning. Man riskerade hela tiden glida
ner på körbanan. Några hade givit upp och promenerade med skräckslagen blick bland vilt körande bilar. När man steg ur bussen, var risken stor att halka ner under bussens hjul! På många hållplatser låg snön så hög att bänkarna i hållplatsvindskydden var helt täckta. Passagerarna fick kliva ner över en halv meter för att stiga in i bussen.
Det här är farligt! Måste vi se flera offer för att förstå det? Kan man bara skylla på bristande resurser? Bloggaren har svårt att tro det. Att maskinellt röja en trottoar eller hållplats, kan inte ta så lång tid. Det måste vara en fråga om attityd också.
Jag håller med det du skriver Leif. Som en aktiv vintercyklist träffar jag dagligen på farosituationer i trafiken orsakade av snöröjning utan vett. Cykelvägarna försvinner under plogade snömassor. Brändö bro har varit farlig hela vintern. 20.2 var cykelvägen på brändö bro plogad så att den smalnade och smalnade tills den försvann och tvingade cykeln ner på körfilen. Om man ville cykla längs cykelvägen ner under fiskhamnens metrostation fick man slänga cykeln på ryggen och klättra över en tre meter hög snömur. Idag 22.2 var cykelvägen vid flera ställen hela 5cm brett. Det känns lifsfarligt att cykla 5cm innanför kanten då bilar susar emot med en hastighet på 80km/h så att armbågarna smäller i backspeglarna. Det skulle räcka med att cykeln lite vinglar till så skulle det vara kört.
Hur skulle vi få en persom med makten att göra något åt saken att reagera på det här?