Lite av båda skulle jag tro?!?

Familjen Ekrem reser inte mycket i hemlandet. Personligen börjar jag känna mig olustig redan i Järvenpää, så resor riktas oftast söderut till Mare Nostrum och värmen. En och annan arbetsresa gör ändå att man lär sig känna Finland utanför ring III.

I diskussionen om genetik och miljö, har vi ett förträffligt exempel här i det egna landet – något jag ofta funderat på.

Tavastlänningen är långsam och sävlig. Man måste växla ner sitt eget tempo innan man diskuterar med med kolleger från det landskapet. Sedan har vi Savolaxarna. Nordens italienare! Mycket snack och allt sägs snabbt. Har hört ordspråket: ”När savolaxaren snackar är det lyssnaren som bär ansvaret”.

De här folkgrupperna lever på en areal som antagligen är mindre än New York. En genetisk isolation mellan dem är omöjlig. Miljö alltså. Som man snackar i barndomshemmen….

Det är alltid roligt att följa med sina medmänniskor och försöka agera lite naturvetare.